Stopp!

Nu tog det stopp. Jag har påbörjat flera stickprojekt men rivit upp allihop. Och varje gång blir jag lika sur på mig själv. En period kanske. Eller ett faktum. Hur som helst så blir jag ju inte bättre på hantverket om jag inte utöver det. Vilket gör mig stressad och sprängfylld av prestationsångest. Kanske är jag den typen? Den som så gärna vill vara kreativ och inspirerande men som egentligen inte kan ett skit och som aldrig kommer att bli bra på något. Eller åtminstone inte nöjd. Det kommer jag nog aldrig att bli. Är det ett hinder? Eller ett verktyg som är bra om jag vet hur jag använder det? 

Det är tungt att inse att allt kreativt jag någonsin pysslat med har tagit slut, för att det tagit stopp och jag har gett upp. Hade det gått över om jag fortsatt? Är det försent att återuppta något av det nu? Kan jag blir bra på något? Kan jag bli bra på allt? Hinner jag det? Eller måste jag prioritera? Vad ska jag välja? Vad går snabbast och vad är lättast och vad är rätt? Vad vill jag? Är jag en lat jävel som gett upp varje gång det blivit jobbigt? Fan vad sämst i så fall. Jag vill inte vara en lat jävel. Hur ska jag nu ta mig ur det här? Är det kanske inte kreativitet jag känner inom mig som en kokande vulkan, vill jag kanske bara att det ska vara det? Beror explosionsrisken på något annat? 

Hjärnjävel! Vafan vill du? 

Börjar ju mer och mer likna en ålderskris detta... En psykisk förlamning. 

Craftivism

Vilket fantastiskt ord.

Jag känner mig dragen till det. Jag vill vara en del av det. Måste börja utöva det.

Idéerna exploderar i mitt huvud.

Återkommer!