Insta

För några veckor sedan påbörjade jag ett projekt. Planen var att virka hexagoner av restgarn i bomull och sedan virka ihop dem till en boll. Bollen skulle bli en present till en kompis som fyller 2 år. Jag virkar dem i det klassiska mönstret som kallas för "afrikansk blomma". Till en början var jag jättepeppad, som vanligt när jag påbörjar ett projekt. Men efter att ha googlat i ämnet både inom handarbete och geometri så insåg jag att det faktiskt kanske inte är helt möjligt att göra en boll. Inte en perfekt rund boll i den storlek jag ville ha i alla fall... Nu har jag ändå virkat ihop 5 stycken till en boll, men den blir för liten och för konstigt. Plus att jag måste sy en insida och stoppa den också. Jag vet att resultatet inte kommer bli bra så därför drar jag mig för att göra klart det. 

Det jag borde göra är att virka blommor med 5 hörn istället, det verkar vara det magiska talet för att åstadkomma en boll så som jag vill ha den. Vad smart jag var som funderade kring det innan jag började virka (typiskt mig att vara för ivrig när jag får en idé)!

Efter att jag broderade mitt uggle-örhänge har jag fått lite mersmak för korsstygn igen. Jag har köpt fler hängen och mindre väv, för att kunna göra bättre och ännu snyggare örhängen. Härom kvällen broderade jag en liten skalbagge, men den blev för stor för att passa på hänget... Har limmat fast den på min dagbok istället. Obs! Jag har inte gjort mönstret själv utan kopierat från någon jag följer på instagram (vet inte om personen också har en blogg? Hon heter i alla fall Fevernest på Instagram). 

I 1 maj-tåget såg jag en person längre fram som hade en tygpatch på sin väska som var väldans fin. Den var svart med vitt tryck. Jag tog idén och gjorde om det till korsstygn istället. Det blev väldigt litet, men passar bra på min plånbok! 

Senaste broderiet gjorde jag nu ikväll. En till liten uggla! Har inte kommit på vad jag ska med den till ännu. När jag kommer på något jag vill göra eller hittar ett mönster jag gillar så vill jag helst bara göra det och inte hålla på och mäta hur stor den kommer bli och annat sådant tråkigt tråk. Det är nog också förklaringen till varför jag inte på allvar kommer igång med exempelvis stickningen. Jag är för lat för att göra provlappar och testa masktätheten, jag vill börja - göra - avsluta och helst ska det gå jädra fort också. Lovar (mig själv) att bli bättre på det här!

Bju'r på en bild på min bäbis som hänger på skrivbordet jag skrev om i förra inlägget. Kaoset framgår lite i bild. Men jag gillar't! Det är verkligen helt amazing att ha ett eget skrivbord! 

Alla bilder i det här inlägget är från Instagram, är bloggandet på väg bort? Det är så mycket lättare att bara instagramma när en gjort något, istället för att fota, lägga in bilderna i datorn, redigera, ladda upp och skriva blogginlägg. Jag kanske är lat? Men så får det vara. Jag kan leva med att bloggandet blir mer en klumpvis sammanfattning. 

Dåliga dagar

Det är ju ganska värdelöst att vara upprörd, ledsen och stressad en fredagkväll... Speciellt när det inte finns något bra forum för uttryck.

När jag kom hem kände jag för att handarbeta något jävligt fult, eller klippa sönder något gammalt. Men det första känns som en för långsam åtgärd och det andra är ju bara dumt. Jag gick ut och sprayade loss med orange sprayfärg på platsdjur istället. Kändes ganska bra. Även om jag blev irriterad på att det tar massa tid och måste torka och tunna lager och flera gånger och blabla. Någon gång kanske jag har ett gäng oranga monster att hänga i öronen.

Men när det inte hjälper att tänka att det vore gött att, dessutom, kasta sprayburken i huvudet på någon så kan det ju ändå vara gött att få använda fysisk kraft för att lätta humöret. Jag har därför möblerat om sovrummet och burit upp vårt gamla skrivbord från källaren. Nu har vi två skrivbord i sovrummet! Trångt och galet, men sjukt bra. Nu kan KE göra musik vid sitt skrivbord och jag får ett eget där jag kan måla, rita broderimönster, trycka tröjor, skriva, redigera film och bild och blogga och VAFAN SOM HELST.

Så. Fuck off. I morgon blir det en bättre dag.

Livstecken

En bild på vad som är på gång för tillfället.

Egentligen gjorde jag dessa rutor 2008! Men fram tills nu har de legat nerpackade utan någon riktig plan, jag minns inte ens vad som var tanken från början!? Nu tänkte jag i alla fall göra en väska av det, och just nu håller jag på att virka bakstycket. Jag använder samma mönster som till dessa rutor, men garnet är lite tjockare så rutan blir större. Den kommer sitta centrerat på baksida och just nu håller jag på att virka runt det färdiga mönstret för att få samma storlek som stycket på bilden. Funderar på att virka ihop dem med en tjusiga minispetts? Baksidan kommer ha fler hål än framsidan, så eventuellt syr jag en innerväska i tyg. Handtagen hittade jag på second hand för flera år sedan, egentligen tycker jag väl inte att de är toksnygga, men tror att helheten kan bli bra ändå. 

Vi får väl se om denna dyker upp här igen fast i färdigt format. Känner att jag börjar få lite väl många påbörjade projekt som jag aldrig avslutar... Men de flesta projekten ser jag ändå inte som över, jag har bara inte inspiration för något av dem just nu. Det är ju alltid roligare att påbörja ett projekt än att avsluta ett, det är idékläckandet och själva handarbetet som är fint! Men så klart är det också underbart att avsluta projekt, jag råkar ju bara ha en tendens att bli missnöjd med allt jag gör så ibland drar jag mig nog för att närma mig ett slutgiltigt resultat... 

Några saker har jag dock gjort sedan sist, men inte plåtat och därmed inte bloggat om. Ett par nya örhängen har det blivit och en virkad ytterkruka. 

Hejsvejs!