Insta

För några veckor sedan påbörjade jag ett projekt. Planen var att virka hexagoner av restgarn i bomull och sedan virka ihop dem till en boll. Bollen skulle bli en present till en kompis som fyller 2 år. Jag virkar dem i det klassiska mönstret som kallas för "afrikansk blomma". Till en början var jag jättepeppad, som vanligt när jag påbörjar ett projekt. Men efter att ha googlat i ämnet både inom handarbete och geometri så insåg jag att det faktiskt kanske inte är helt möjligt att göra en boll. Inte en perfekt rund boll i den storlek jag ville ha i alla fall... Nu har jag ändå virkat ihop 5 stycken till en boll, men den blir för liten och för konstigt. Plus att jag måste sy en insida och stoppa den också. Jag vet att resultatet inte kommer bli bra så därför drar jag mig för att göra klart det. 

Det jag borde göra är att virka blommor med 5 hörn istället, det verkar vara det magiska talet för att åstadkomma en boll så som jag vill ha den. Vad smart jag var som funderade kring det innan jag började virka (typiskt mig att vara för ivrig när jag får en idé)!

Efter att jag broderade mitt uggle-örhänge har jag fått lite mersmak för korsstygn igen. Jag har köpt fler hängen och mindre väv, för att kunna göra bättre och ännu snyggare örhängen. Härom kvällen broderade jag en liten skalbagge, men den blev för stor för att passa på hänget... Har limmat fast den på min dagbok istället. Obs! Jag har inte gjort mönstret själv utan kopierat från någon jag följer på instagram (vet inte om personen också har en blogg? Hon heter i alla fall Fevernest på Instagram). 

I 1 maj-tåget såg jag en person längre fram som hade en tygpatch på sin väska som var väldans fin. Den var svart med vitt tryck. Jag tog idén och gjorde om det till korsstygn istället. Det blev väldigt litet, men passar bra på min plånbok! 

Senaste broderiet gjorde jag nu ikväll. En till liten uggla! Har inte kommit på vad jag ska med den till ännu. När jag kommer på något jag vill göra eller hittar ett mönster jag gillar så vill jag helst bara göra det och inte hålla på och mäta hur stor den kommer bli och annat sådant tråkigt tråk. Det är nog också förklaringen till varför jag inte på allvar kommer igång med exempelvis stickningen. Jag är för lat för att göra provlappar och testa masktätheten, jag vill börja - göra - avsluta och helst ska det gå jädra fort också. Lovar (mig själv) att bli bättre på det här!

Bju'r på en bild på min bäbis som hänger på skrivbordet jag skrev om i förra inlägget. Kaoset framgår lite i bild. Men jag gillar't! Det är verkligen helt amazing att ha ett eget skrivbord! 

Alla bilder i det här inlägget är från Instagram, är bloggandet på väg bort? Det är så mycket lättare att bara instagramma när en gjort något, istället för att fota, lägga in bilderna i datorn, redigera, ladda upp och skriva blogginlägg. Jag kanske är lat? Men så får det vara. Jag kan leva med att bloggandet blir mer en klumpvis sammanfattning.